Hoppa till innehåll

Varför hågkomstresa till Norge?

PEDAGOGIK & LÄRANDEMÅL

Vi måste minnas Förintelsen

Kunskap kan bidra till att det inte händer igen. Vi bör också minnas för att hedra Förintelsen offer.

Närheten

Norge är geografiskt och kulturellt nära, det skedde inte långt borta, för längesedan.

Sveriges roll

Sveriges aktörsroll under kriget blir tydligare och mer nyanserad.

I detalj

Hågkomstresor till Norge bygger på en övertygelse om att kunskapen om Förintelsen är nödvändig att förmedla vidare. Övertygelsen om att kunskap kan bidra till att historien inte upprepar sig. Att kunskap kan bidra till demokrati och tolerans istället för antisemitism och andra rasistiska uttryck. Genom att minnas Förintelsens offer hedrar vi även dessa.

Den geografiska och kulturella närhet som studier av Förintelsen utifrån norska perspektiv och personberättelser ger skulle kunna vara ett led i att verkliggöra berättelserna om Förintelsens offer för nya generationer. Denna geografiska och kulturella närhet mellan Norge och Sverige kan minska känslan av att det hände någon annanstans, för länge sedan. Avståndet krymper, kanske mer än vid resor till länder på kontinenten t.ex. till Polen och Tyskland. 

Den geografiska närheten i en hågkomstresa till Norge innebär inte bara en minskad klimatpåverkan, men ökar också tillgängligheten för grupper som det av olika anledningar är problematiskt att resa långt med. Att studera nazismens offer i Norge, i stället för i länder på kontinenten, tydliggör också Sveriges aktörsroll under det andra världskriget. 

Historien om de norska judarna har traditionellt haft en väldigt liten plats i det svenska narrativet om Förintelsen. Forskning, skönlitteratur och filmatiseringar har fokuserat tydligare på berättelser om de överlevande som återvände med de vita bussarna till södra Sverige än de många som flydde genom skogarna från Norge. Undervisning om de norska judarnas öde och koppling till Sverige har varit näst intill frånvarande i svensk skola.

Vi vill göra de norska judarnas öde till en del av det svenska narrativet om Förintelsen. Om detta må vi också berätta! Om flykten till Sverige och behovet av att undervisa om den norska delen av historien pratar vi om i det här samtalet.

Vår pedagogik


Vi utgår från de rekommendationer som International Holocaust Rememberance Alliance (IHRA) tagit fram när vi undervisar om Förintelsen:

• Utveckla kunskapen om Förintelsen, säkerställa en individuell förståelse byggd på korrekta fakta samt öka medvetenheten om antisemitism och vad det kan leda till;

• Skapa en undervisningsmiljö som stimulerar viljan att lära om Förintelsen;

• Främja kritiskt tänkande om och reflektion kring Förintelsens historia, inklusive förmågan att argumentera mot förnekelse och förvanskning av denna historia;

• Bidra till utbildning om mänskliga rättigheter och viljan att förebygga folkmord genom förståelsen av hur insikter i Förintelsens historia leder oss vidare till frågor och kunskaper om andra folkmord.

Våra lärandemål

• Få kunskaper om hur Nazitysklands ockupation påverkade Norge, om konsekvenserna av att landet hamnade under ett diktatoriskt styre.

• Få insikt i vad som menas med Förintelsen i Norge, samt om judiskt liv i Norge innan ockupationen.

• Ges tillfälle att reflektera över Sveriges roll under andra världskriget och under Förintelsen, i förhållande till Norge.• Med utgångspunkt i historien reflektera över demokrati, antisemitism, rasism och tolerans samt diskutera personligt ansvar och handlingsalternativ, i dåtid såväl som nutid.

Koppling till svenska läroplaner


Grundskolan, Lgr22.

Skolans värdegrund och uppdrag

En hågkomstresa syftar ytterst till att utveckla och stärka ungdomar till demokratiska och toleranta ställningstaganden. Det är något som överensstämmer med vad läroplanen uttrycker om skolans värdegrund och uppdrag.

Redan i den inledande delen står det: “Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”  samt  “Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.” 

Kursplaner

En hågkomstresa kan även knytas till olika ämnens kursplaner. Inte minst till  ämnena historia, samhällskunskap och svenska.

I ämnet historia anges i det centrala innehållet bland annat att elever ska lära sig om:

“Europeisk nationalism, imperialism och framväxten av olika former av de­mo­krati och diktatur.

De båda världskrigen, deras orsaker och konsekvenser. Förtryck, folk­för­driv­ningar och folkmord. Förintelsen och Gulag. Människors motstånd mot förtryck.”

I kunskapskraven för årskurs 9 är Förintelsen den enda händelse som det specifikt uttrycks att elever ska kunna visa kunskaper och föra resonemang om.

I ämnet samhällskunskap finner vi i det centrala innehållet formuleringar som kopplar till vad vi gör under en hågkomstresan, t.ex.:
Vad begreppen demokrati och diktatur, monarki och republik samt par­la­men­tarism och presidentstyre innebär. Exempel på hur dessa olika stats- och styrelseskick kan fungera.”

Friheter, rättigheter och skyldigheter i demokratiska samhällen. Dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exem­pel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier.”

I ämnet svenska ges elever möjlighet att innan, under och efter en hågkomstresa utveckla de centrala förmågor som lyfts fram i kursplanen, såsom läsa, skriva, tala och möta olika texter. Att vi befinner oss i Norge och möter norsktalande bidrar även till det centrala innehållet att: “Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.”


Gymnasieskolan, Gy11

Skolans värdegrund och uppdrag

En hågkomstresa syftar ytterst till att utveckla och stärka ungdomar till demokratiska och toleranta ställningstaganden. Det är något som överensstämmer med vad läroplanen uttrycker om skolans värdegrund och uppdrag. Läs mer om vad det står i läroplanen

Redan i den inledande delen står det: “Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” samt “Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.”

Ämnesplaner

En hågkomstresa kan även knytas till olika ämnen. Inte minst till historia, samhällskunskap och svenska.

I historieämnets syftesbeskrivning kan vi t.ex. läsa att elever ska: “… ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden, samt för att analysera historiska förändringsprocesser ur olika perspektiv. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av olika tiders levnadsvillkor och förklara människors roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar. Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden.”

I ämnet samhällskunskap står i syftet att elev ska ges förutsättningar att utveckla: “Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna, såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.”

I ämnet svenska ges elever möjlighet att innan, under och efter en hågkomstresa utveckla de centrala förmågor som lyfts fram i syftestexten, såsom att kommunicera i tal och skrift och att möta skönlitteratur och andra typer av text samt film och andra medier som källa bl.a. till förståelse av andra människors erfarenheter, tankar och livsvillkor. Att vi befinner oss i Norge och möter norsktalande bidrar även till att eleverna får kunskaper om språkförhållanden i övriga Norden.