Att omtolka den nationella berättelsen om kriget är dock fortfarande kontroversiellt i Norge. År 2018 väckte journalisten Marte Michelets Hva visste Hjemmefronten? starka reaktioner. Michelet skriver till exempel om hur ”krigshjältarnas krigshjälte”, Gunnar Sønsteby, i en intervju har medgett att han förvarnades om deportationerna av judarna tre månader innan de skedde. Sønsteby menade att hans uppgift var att slåss, inte att hjälpa folk. Att författaren valt att lyfta fram denna episod har tolkats närmast som ett helgerån och hon har anklagats för att moralisera. Debatten handlar dels om perspektiv:
Bör historiska handlingar och skeenden tolkas utifrån den tidens värderingar och kunskap, eller utifrån nutidens moral? Har en journalist eller lekman rätt att handskas annorlunda med historiska uppgifter än en akademisk forskare, särskilt när det gäller känslig information om människor som fortfarande lever eller om deras barn? Men debatten handlar också om användning av källor, urval ur källor och hur dessa tolkas. Hösten 2020 kom ett nytt betydande inlägg i debatten då historikerna Elise B. Berggren, Mats Tangestuen och Bjarte Bruland gav ut boken Rapport fra ein gjennomgang av Hva visste hjemmefronten, där de systematiskt granskar de orginalkällor Michelet använt och hur de framställts. Framträdande judiska debattörer och barn av överleverare har kritiserat Michelets uttalande om att hon för den judiska talan. Debatten är intensiv och ständigt aktuell.
En generell orsak – inte kopplat till Michelets bok – till att dessa frågor ännu är så laddade i Norge är att relativt lite har förändrats i historieskrivningen om motståndskampen under kriget, medan desto mer förändrats i synen på de norska judarnas historia. När dessa båda skolor kolliderar blir diskussionerna och känslorna heta.
Böcker:
Det största brottet. Marte Michelet. På norska Den største forbrytelsen. Boken filmatiserades 2020.
Hva visste hjemmefronten. Marte Michelet.
Rapport fra ein gjennomgang av Hva visste hjemmefronten. Elise B. Berggren, Mats Tangestuen och Bjarte Bruland
Den 19 december 2018 gav Aftenposten ut ett specialnummer där man samlade de debattinlägg som rörde Michelets bok Det största brottet och som varit publicerade under hösten 2018. Nedan finns artiklarna i den samlingen:
NB! Detta har varit en omfattande debatt i många norska publikationer som fortfarande pågår. Listan nedan är på inget sätt fullständig, eller kanske ens representativ för hela debatten. Den utgör ett axplock.
En liten flik av en stor europeisk debatt
provoserende og godt om hjemmefronten og jødene
Et faglig og etisk forfeilet prosjekt
Hvem eier historien om krigen?
Michelet gjør seg til moralsk dommer
Jens Christian Hauge og jødeforfølgelsene
Vi er barn av en av motstandsmennene i Michelets bok. Hennes historiefortelling er falsk.
Vi endrer og sletter om Gjelsviks-familien
Hjemmefronten sviktet ikke jødene
Krigshistorien i ruiner etter èn ny bok?
Antijødiske holdninger var en del av kulturen. Før, under og etter krigen
Rundt 1200 jøder ble reddet over til Sverige. Inkludert hele min familie.
Satser Michelet på at leserne ikke går til kildene?
Hva var kjent om jødeutryddelsen for deportasjonene?
Velger man hjemmefrontens blikk? Eller de forfulgtes blikk?
Det er uverdig å manipulere historien
Michelet fikk den stormen hun ønsket
Det har vært et sterkt ønske om å kontrollere fortellingen om krigen
Om Rapport frå ein gjennomgang av Hva visste hjemmefronten:
29.10.2020 Har funnet alvorlige feil om Gunnar Sønsteby i Marte Michelets bok.
13 november 2020. Konspiratorisk ellre kjeldekritisk historieskrivning?
18 november 2020: Hovedfunnene i hva visste hjemmefronten står like støtt som før.
Reidar Mide Solberg. Forslagssjef for sakprosa, Gyldendal (Michelets förlag)
4. mars 2021 Et spørsmål om Gyldendals troverdighet.