Innan & efter resan
Förberedelser
Förkunskaper om situationen i Norge under andra världskrigets tid är inte nödvändiga, deltagare kommer att lära sig på plats. Men för de som önskar finns tips på förberedelser och fördjupning lite längre ned på sidan.
Vi rekommendrar däremot att deltagare har grundläggande kunskaper om Förintelsen och om antisemitism. Vi lär ej ut om Förintelsen i Polen, Tyskland och i övriga länder på kontinenten utan vi har ett norskt och svenskt perspektiv på händelser under kriget.




Läs, lyssna och se
Här finner du tips på nyttigt och spännande material att lyssna, läsa och se på. För den som vill finns det goda möjligheter till fördjupning. Här har vi valt ut några tips:
Kompendiet: Hågkomstresor till Norge, i spåren av den norska Förintelsen
MYNDIGHETEN FORUM FÖR LEVANDE HISTORIA och det svensk-norska samarbetscentret Voksenåsen i Oslo vill med detta kompendium inspirera lärare och elever att studera vad som utspelades i det ockuperade Norge under andra världskriget. Motstånd är en central del av denna historia. Men hit hör också människors anpassning till ockupanterna för att överleva vardagen under nationalsocialistisk diktatur, liksom olika former av medlöperi. Ett avgörande skeende är deportationen av de norska judarna till Förintelseläger i det ockuperade Polen år 1942.
Film: Den största förbrytelsen
Den största förbrytelsen är ett starkt norskt drama från 2020, som skildrar den norska Förintelsen med utgångspunkt i familjen Braudes öde. Filmen är en bra förberedelse inför en hågkomstresa till Oslo.
Här finns en filmhandledning för de som vill arbeta med Den största förbrytelsen inför resan: Filmhandledning – Den största förbrytelsen
Hågkomst: Judisk flykt till Sverige
Att mer än en tredjedel av de norska judarna deporterades från Norge till förintelseläger i Polen är närmast okänt fenomen i Sverige idag. Det samma gäller troligen för det faktum att närmare två tredjedelar därefter räddade sig över till Sverige.
Detta trots att den stora deportationen den 26. november 1942, då över 500 judiska män, kvinnor och barn sändes från Oslos hamn till Auschwitz var den mest omskrivna nyhetssaken i svenska tidningar 1942. Händelsen har karaktäriserats som en moralisk vändpunkt i den svenska inställningen till kriget, något som troligen ledde till den stora svenska räddningsinsatsen då de danska judarna hotades ett år senare.
I en värld med ökad språksvaghet, minskande erfarenhet av att läsa långa texter, och parallellsamhällen får lärare allt svårare att bemöta konspirationsteorier och extremism. Att lära sig om demokrati, tolerans och moraliskt ansvar genom undervisning med basis i ett grannland kan vara ett gott komplement för att nå fram till kommande generationer. Närheten till Norge, kulturellt och geografiskt, gör att det kan vara lättare att identifiera sig med historiska skeenden från andra världskriget, i en tidsperiod som numera uppfattas som en fjärran historisk epok – än vid undervisning enbart fokuserad på till exempel Polen.
Men, har svenska lärare den kunskap de behöver för att berätta den här historien? Mats Tangestuen är forskningschef på Judiska museet i Oslo och har ägnat hela sitt yrkesliv åt att forska om judiskt liv och flykten till Sverige den där kalla vintern 1942-1943. Han ger oss den historiska bakgrunden och diskuterar undervisning tillsammans med tre kunniga svenska pedagoger; Marcel Rådström, Anna Söderström och Sara Törneman. Samtalet modereras av Voksenåsens programchef Anna Florén.
Webinar och samtal
Utbildning Demokrati och fred / Skolornas fredspris
Fredens hus i Uppsala tillsammans med Emerichfonden och lärarfacken arrangerade den 28 augusti, på Emercih Roths födelsedag, en utbildningsdag om demokrati och fred.
Talare var bland andra Jan Eliasson, Stefan Löfven, Amanda Lind, Hugo Wester och Voksenåsens Anna Floren.
Voksenåsens föredrag finns här, hela konferensen kan ses via Fredens Hus.
Projekt Hågkomstresor är ett samarbete mellan Voksenåsen och Forum för levande historia.
Stipendium för skolresor kan sökas via Voksenåsen tack vare Micael Bindefelds Stiftelse till minne av Förintelsen.
Foto och ljud: Bård Gundersen
Uppföljning av resan
Mest får ni ut av resan om ni efterarbetar era upplevelser.
Att ungdomsgrupper presenterar sina upplevelser, lärdomar och tankar för andra ungdomar och föräldrar/andra vuxna kan vara ett sätt att göra det på.
Att producera en utställning eller låta deltagarna göra en videodagbok är ett annat.