Om Det största brottet och Hva visste hjemmefronten. Offentlig debatt

Att omtolka den nationella berättelsen om kriget är dock fortfarande kontroversiellt i Norge. År 2018 väckte journalisten Marte Michelets Hva visste Hjemmefronten? starka reaktioner. Michelet skriver till exempel om hur ”krigshjältarnas krigshjälte”, Gunnar Sønsteby, i en intervju har medgett att han förvarnades om deportationerna av judarna tre månader innan de skedde. Sønsteby menade att hansFortsätt läsa ”Om Det största brottet och Hva visste hjemmefronten. Offentlig debatt”

TV serie. 22 juli

Från NRK, Serien sändes första gången tidig vår 2020 på NRK. I dramaserien i sex avsnitt följs flera berörda parter före, under och efter terorattentaten den 22 juli. Serien skildrar effekten av bomben vid regeringskvarteret i Oslo och Anders Behring Breiviks massaker på Utöya. Serien är prisbelönt och fick bland annat utmärkelse för bästa manusFortsätt läsa ”TV serie. 22 juli”

Roman: Förrädare

Av Ola Larsmo Från Albert Bonniers förlag: ”Vi har för ögonblicket inga tecken på att anfallet också skulle utsträcka sig till svenskt territorium. Jag upprepar: i stunden finns ingenting som tyder på att Sverige skulle vara utsatt för fara. Våra vanliga källor har bekräftat att inga stridskrafter tycks vara avdelade för ett angrepp mot oss.Fortsätt läsa ”Roman: Förrädare”

Roman: Blå stjärnan

Av Jan Gulliou Från wikipedia: Blå stjärnan är en roman av Jan Guillou från 2015. Det är den femte delen i romansviten Det stora århundradet som handlar om 1900-talet.[1] De tidigare delarna i romansviten är Brobyggarna, Dandy, Mellan rött och svart och Att inte vilja se.[1] I centrum står äldsta dottern Johanne Lauritzen. Redan i början av kriget arbetade hon som kurir åt den norska Hjemmefronten. Nu befinner hon sig iFortsätt läsa ”Roman: Blå stjärnan”

Facklitteratur: Nordens Casablanca

Alf Skjeseth Journalisten Alf Skjeseth har skrivit ett reportage om norrmän i Stockholm under kriget. Minst 50 000 norrmän sökte sin tillflykt till Sverige och de norska myndigheterna byggde upp en egen statsadministration med mer än 1000 anställda. Exilregeringen befann sig i London, men centrum för motståndet fanns i Stockholm. Tillsammans med politiker, militärer, spioner,Fortsätt läsa ”Facklitteratur: Nordens Casablanca”

Podcast; Tysktågen, neutraliteten och Nordkalotten.

Vid Andra världskrigets krigsutbrott 1939 så förklarade sig Sverige neutralt. Mindre än ett år efter krigsutbrottet så rullade svenska tåg fulla med tyska soldater över svenskt territorium. Permittenttrafiken, som den kom att kallas var bara en i raden av eftergifter som Sverige gjorde till Aldolf Hitlers Tyskland. Bruno Manz var en tysk korpral som färdadesFortsätt läsa ”Podcast; Tysktågen, neutraliteten och Nordkalotten.”